Grekiska Gudar och Gudinnor
Många av de grekiska gudarna spelade inte så stor roll i kulten, men har ändå blivit kända genom att de glidit in i vår egen litteratur. Några sådana är Helios - solguden, Aiolos - vindens gud och Pan - herdeguden. Andra, t.e.x heroerna, räknades som underjordiska väsen och dyrkades i grottor eller hålor. Ibland var Heroerna degraderade gudar. Till dessa hör t.e.x Herakles och Theseus. Det grekiska samhället var strikt klassindelat, och demokrati gällde enbart alla fria män.
Afrodite
Skönhetens och den passionerade kärlekens gudinna. Hon var troligen av orientaliskt ursprung. Hon omfattade både himmelskult och krig. I Korint fanns det kvinnor som gjorde kärlekstjänst i Afrodites tempel. Hon var gift med smidesguden Hefaistos, men hon var ständigt otrogen. Henns symboler var myrten, duvan och granatäpplet.Festdagar 23 april, 24 juni.
Modern betydelse: kärlek, glädje, fysisk kärlek, passion, partnerskap, fruktsamhet.
Apollon
Ursprungligen troligen en solgud. Han beskrevs som "den rene" eller "den helige". Han strävade efter insikt, måtta och ordning. Apollon symboliserade människans rening och i viss mån var han även en läkedomsgud. Hans pilar beskyddade mot ondska, men de gav också död och sjukdom. Han var de unga pojkarnas gudom, idrottens och siarkonstens gud. Hans orakel i Delfi var vida berömt. Han var även musiken och harmonins gud. Hans symboler var bla bågen och lyran.Artemis
Apollons tvillingsyster, den jungfruliga renhetens, jaktens och månens gudinna. Hon tyckte inte om Afrodite och det finns många myter om deras rivalitet och ovänskap. Bilder av henne är ganska okvinnliga, hon avstod från äktenskapet och kärleken. Hon omgav sig med nymfer som tog hand om hennes jakthundar. Hennes symboler är bågen och månskäran. Festdagar 12 februari och den sjätte dagen efter nymåne.Modern betydelse: trolldom. förtrollning och magi. Psykiska krafter, rening, mentalt helande, dans, vilda djur, örter, skogen.
Demeter
Moder- och fruktbarhetsgudinna, som trots att hon är en ktonisk gudom (underjordsgudom) har fått plats bland olymperna. Namnet betyder antingen korn- eller jordmoder. Hon uppträder också under namnet Gaia. Tanken på ett bröllop mellan himlen och jorden är väl uttalad i grekisk religion och i myten om Demeters jakt efter sin dotter Persefone (eller Kore) finns tecken på en fruktbarhetsrit. Hennes namn kan härledas ur den indoeuropeiska roten "meter" som ligger till grund för ordet "moder". Demeters främsta symbol var sädesaxet eller frukter. Hennes offerdjur var svinet. Festdagar var 1-3 februari ( de mindre Eleusiska mysterierna), 23 september - 1 oktober (De stora mysterierna), 4 oktober, 13 och 22 december, den tolfte dagen efter första kvarteret och den andra efter tredje kvarteret.Modern betydelse: beskyddare av kvinnor, lagar, magi, skörd.
Dionysos
Trädens, fruktbarhetens, getternas och vinets gud. Dionysos hör inte till de olympiska gudarna. Hans kult var orgiastisk och verkar mest ha utövats av kvinnor - menader eller backantinnor. Dessa greps av "mania" (yra) och dansade genom skogarna med facklor och stavar klädda med murgröna. När de hittade offerdjur, slet de sönder dem och åt köttet rått. Dionysos tog gärna formen av en satyr, eller en kentaur, ibland t.o.m som nymf. Dionysoskulten var först och främst extatisk.Hades
Underjordens härskare. Han hade ingen kult.Hekate
Troligen en trakisk, förgrekisk gudinna. Hon kopplades samman med nattliga aktiviteter, magi och underjorden. Det fanns ofta en trefaldig staty av henne vid korsvägar, där man lämnade offergåvor till henne.Modern betydelse: beskyddar prästinnor, underjordsmagi, spådomskonst, hämnd, vishet, rikedomar, korsvägar, förbannelser, förnyelse.
Hera
Äktenskapets och kvinnornas gudinna. Hon har troligen ett förgrekiskt ursprung. Hon ägde en magisk trädgård där odödlighetens äpplen växte. Hera beskrivs ofta som grälsjuk och bitter, hennes make Zeus var notoriskt otrogen. Heras symboler var bla skäran, påfågeln, dubbelyxan och ormen.Modern betydelse: månen, straff, fruktsamhet, förnyelse, rening.
Hermes
Gudarnas budbärare och den som ledsagar de dödas själar till dödsriket (kallas då psykopomp). Han har tidiga drag av att vara en herdegud som beskyddar boskap. Hermes är dubbel till sin natur, han är tjuvarnas och lurendrejarnas gudom liksom handelsmännens beskyddare och vältalighetens gudom. Han kan också ha varit förknippad med fertilitetskult då stenstoder som kallas "hermerna" var helgade åt honom. Han avbildas med vingar på sina skor.Pallas Athena
Atens skyddsgudinna, krigets, hantverkets och konstens beskyddarinna. Hon förenade den aktiva styrkan och intellektets klarhet. Hon föddes i full rustning ur Zeus huvud. Athena var krigets gudinna, men hon avskydde meningslöst dödande. Hon föraktade Ares, den manlige krigsguden. Hennes kult var mycket sval och behärskad, hon beskrivs som den eviga jungfrun. Kylig och oberörd motstod hon kärleken. Hennes främsta symbol var ugglan, visheten. Hennes festdagar var 19-23 mars (den mindre Panathenaeca), 25 december, tredje dagen efter nymånen och sjätte dagen efter nymånen.Modern betydelse: skift, musik,vetenskaperna, skulptur, vishet, rättvisa, förnyelse, fred, strid.
Pan
Herdeguden, boskapens beskyddare. Han avbildas som hälften man och hälften get. Han spelar på en flöjt, en syrinx. Under senantiken blev Pan föremål för en mysteriekult, vars medlemmar ropade "IO, IO, IO PAN": "Jag är, jag är, jag är Pan".Poseidon
Namnet betyder "jordens herre" eller "jordens make". I historisk tid var han dock havets, vattnets och flodernas gudom. Han beskrevs som mäktig och tempramentsfull, han orsakade jordbävningar. Hans främsta symbol var treudden och hästen var helgad åt honom.Zeus
Gudars och människors fader. Han styrde över ödet, lagarna, rätten och världsordningen. Han var en åskgud och därmed även kopplad till himmel, regn och fruktbarhet (Zeus chthónios - den underjordiske). På Kreta dyrkade man Zeus som en liten pojke. Hans symboler var bla åskviggen och ormen. Zeus och Hera firades i den sjunde månaden, ungefär i januari.