Germanska Gudar och Gudinnor 
Källorna till den germanska religionen är ganska många, och det finns inhemska sådana. En av dem är Snorre Sturlassons Edda, skriven 1230. Ett viktigt problem i Snorres författarskap är problemet med gudarna och deras ursprung och härkomst. Enligt Euhemerus (300-talet e.Kr) var gudarna vanliga människor som påstods sig vara gudar och därmed krävde att människorna skulle dyrka dem som om de var gudar. Dessa människor var, enligt Euhemerus, i maskopi med demoner. När de som ansåg sig vara gudar dog, och man reste statyer till deras ära, for demonerna in i statyerna och lät sig därigenom dyrkas. Att de gamla gudarna egentligen var människor eller demoner, blev kyrkans officiella lära under medeltiden och detta lämnade spår hos Snorre. Han var en god kristen och skrev för en läsekrets som också var kristna. Snorre anser att asarna stod i nära kontakt med hedniska makter, de kan trollkonst och de utger sig för att vara gudar, en synvilla. Människorna skall akta sig för att ha tilltro till de gamla gudarna därför att allt de säger är lögn. Sanningen finns, enligt Snorre, i den kristna läran. Snorre vill att unga, blivande skalder skall läsa, och förstå hans böcker om gudarna. De skall absolut inte förstå de gamla gudarna, inte heller pröva att se om de fortfarande har någon makt. Snorre skriver om den gamla världen och den gamla världsbilden, detta i motsatts till den nya och mycket bättre kristna. Snorre blandar den kristna teologin med de gamla berättelserna. Han skriver om etymologin och påstår att Asarna kommer från Asien, och att gudarna har sin början i Troja, ett populärt stilistiskt grepp under medeltiden. Han blandar kristet och hedniskt, systematiserar och rekonstruerar. Det är en ständig fråga om hur Snorres berättelser skall användas inom forskningen.
Balder
Balder finns i en enda myt, den som berättar om hans död. Myten skulle kunna beskriva en fruktbarhetsgud; guden dör, reser till underjorden och hämtas upp igen. Men, problemet med Balder är att han inte kommer tillbaka. Det finns flera teorier om Balders funktion; kungaoffer, likheten med t.e.x Attismyten, inflytandet från kristendomen. Balder var ljus, positiv, ren skuldfri och älskad av alla.Modern betydelse: ljus, goda råd, skönhet, mildhet, reinkarnation, visdom, lycka.
Brage
Han har ingen egen myt. Han betraktades som skaldekonsten gud och han var värdshusvärden i Valhall. Han var gift med Idun.Modern betydelse: vishet, musik, skrivarkonst.
Diserna
Diserna var en kollektiv skara av gudinnor. Dis var ett ord för gudomsmakt. De verkar ha varit kopplade till fruktbarhetsriter och deras högtid inföll i februari. Det var både ting och blot vid denna fest.Frej
Frej var en mycket populär gudom. Han hade en särställning i Uppsala, han var svearnas gud och Ynglingaätten räknade honom som sin stamfader. Hans område var fruktsamheten, regnet och solskenet, men han hade också vissa krigiska drag. Han hade ett gudomligt äktenskap med jättinnan Gerd.Moden betydelse: sensuell kärlek, fertilitet, överflöd, mod, hästar, hundar, regn, lycka, solsken, sex.
Freja
Freja var den stora fruktbarhetsgudinnan. Hon levde tillsammans med Frej men var också gift med Odd - Oden. Inte bara Frej hade en krigisk aspekt, även Freja hade detta och de dyrkades tillsammans i Uppsala. Hon var främst av valkyriorna, hon och Oden delar på fallna krigare. Hon väckte åtrå hos både asar och jättar och hon lärde asarna att använda sejd. Freja hade många namn, hon verkar gömma sig bakom de flesta av gudinnorna.Modern betydelse: kärlek, skönhet, kattor, hästar, barnafödande, häxkonst, juveler, guld, månen, döden, blommor, beskydd.
Frigg
Odens hustru, hjälparen och modern. Hon sades spinna solstrålarna och vävde molnen. Hon är jämförbar med de flesta stora gudinnor.Modern betydelse: äktenskap, barn, slughet, fysisk kärlek, se i framtiden, ödet, förtrollning.
Heimdal
Kallades "den vite asaguden". Han vaktade bron till gudarnas säte, han kunde se hur långt som helst. Han hörde också allting, t.o.m hur gräset växte. Hans lur hette "Gjallarhorn" och hans svärd hette "Huvud".Modern betydelse: gryning och skymning, mod, månen.
Hel
Hel var Lokes dotter. Hon kastades ned i underjorden av Oden som gav henne makten att styra över de nio världarna. Hon var likfärgad: vit och blå. Det finns några berättelser om Hel, de flesta av dem är starkt influerade av den kristna synen på helvetet. Det finns dock berättelser som beskriver Hels rike som en stor vikingagård, där man levde på samma sätt som man gjort i jordelivet.Modern betydelse: magi och hämnd.
Idun
Idun vaktar ungdomens äpplen och är den som ger asarna odödlighet.Modern betydelse: ungdom, ansvar, långt liv.
Loke
Loke verkar inte ha varit någon gud. Han var en jätte, han var Odens frände, tjuven m.m. Hans viktigaste funktion verkar vara den som trickstern. Han har en besynnerlig sida i och med att han kallas för tvåkönad. I Lokes träta påminner Oden honom att han varit som en kvinna och fått barn. Han kallas en "ragr áss" en omanlig as, och t.o.m en "rog vaettr", en pervers person. Loke har ofta en komisk roll i berättelserna. Det finns inga belägg för att han haft kult.Modern betydelse: jordbävningar, eld, skogsbrand, lurendrejeri, hämnd, lögner.
Njord
Njord verkar ha existerat både som gud och som gudinna, troligen ett gudapar. De kan ha trängts undan av ett "nytt" sådant gudapar, nämligen Frej och Freja. Frej och Freja var Njords barn med sin syster.Enligt ortnamnsforskningen har Njord haft en stor kult, men lite utrymme i mytologin. Han hade ett riktigt dåligt äktenskap med jättinnan Skade; han älskade havet, hon älskade bergen och vintern.
Modern betydelse: eld, vind, hav, fiske, segling, västånd, envishet, eder.
Oden
Oden var en stor magiker, han kunde vara både god och rättvis, egensinnig och svekfull. Det verkar som om Oden varit en gudom man vördat mycket, det är inte så många människor som har burit gudens namn. Oden har också en mer mörk sida, hans kult inkluderade människooffer, han har jätteförfäder och är nära vän med Loke. Den hjälte som märker sig med Odens tecken kommer till Valhall där det ständigt är fest och kämpalekar. Oden kallas också "allfader" ett utryck som närmar sig den kristne skapargudens egenskaper. Oden kallas också runkunnig, han skall vara runornas gudom. Detta är intressant då runorna kom rätt sent till Norden. Om Oden var den störste magikern och trollkunning så föll runorna under hans område.Modern betydelse: runor, poesi, magi, spådom, döden, återfödelse, vishet, konsterna, hästar, vapen, beskyddare av visa, poeter och författare.
Skade
Skidgudinnan. Hon kallas ibland för "Andurdis" - Skid-dis. Hon höll till bland jättarna och var utanför asarnas område.Modern betydelse: berg, vinter, jakt, hämnd, mörk magi.
Tor
Tor var utan tvekan den populäraste bland gudarna. Det finns en mängd orter som bär hans namn, det finns flest berättelser om honom. Tor var son till Oden och Fjörgyn (jord). Tor var åskans gud och han stormar fram över himlen i sin vagn, dragen av bockarna Tanngnjost och Tanngristne. Han äger hammaren Mjölner som krossar allt den träffar.Modern betydelse: styrka, kraft, motstånd, åska, blixtar, stormar, väder, resor, mod, hämnd.
Tyr
Kulten av Tyr verkar ha upphört under vikingatiden. Han förlorade sin hand i Fenrisulvens gap. Han är krigets gudom och hans runa hade kraft att ge seger.Modern betydelse: himlen, krig, seger i strid, självuppoffring, integritet, mod.
Ull
Tillhör den gamla gudavärlden och verkar inte ha varit dyrkad i någon större utsträckning. Han kallas ibland den strålande himmelsguden. Han är en skidlöpare, vintergud och jägare.Modern betydelse: bågskytte, vintersporter, skönhet, ädelmod, magi, tvekamp.
Ägir och Ran
Havsguden och hans hustru hade nio döttrar som alla var vågor. Ägir var också ölets gudom.Modern betydelse: välstånd, guld, vind och vatten, sjunkna skatter.